När Erik skulle åka till jobbet, så såg jag hur vår stora vardagsrumsruta buktade sig som den brukar göra när det blåser mycket. Jag gick och kollade ut, men konstigt nog så var det helt vindstilla (bara det är ett mirakel med tanke på att här alltid blåser!). Gert (vår fikus) fortsatte skaka, och jag och Erik tyckte det hela var lite underligt. Vi började prata om jordskred och jordbävningar, och nu, när jag går in på aftonbladet ser jag att vi hade helt rätt. Knepigt!